Blog in, blog out

Vi var tre tjejer som satte oss på ett plan och landade på Nices flygplats och sen åkte buss till Antibes för att där sola, festa och chilla. Resan var helt sjuk, vi träffade massa skumma, härliga och konstiga människor. Random är verkligen det ordet som bäst sammanfattar hela veckan i Frankrike. Vi träffade härliga australiensare (en sjukt härlig, haha), atletbrassar som var jobbiga, en brasse som förklarade hela datingsystemet i Brasilien, sjukt komplicerat. I början får man strula med hur många man vill även om man typ datear någon. Efter att man träffats i typ en månad f¨r man ha sex och slutar man i princip men att strula med andra. Dessutom ger man varandra datingringar, det är gulligt. Idén med hela systemet är riktigt fint men verkar sjukt omstängigt, don't you think? Vi har träffat en snäll men in the end småjobbig italienare, Not to forget dom göteborgarna vi träffade i lördags som var helt flippade. Vi började dansa med dom på en kliubb och det skönaste var när dom en efter en fattade att vi var svenskar, så jäkla kul. Anyways, vi hängde med dom till en liten stad som hette Biot efter att jag övertalat Soph och Isa. Natten där var helt random. Halvsov en halvtimme innan det var dags att tvinga upp snubben som lovat att köra oss till lägenhetentyp lite över 6 för att städa lite och hämta våra grejjer och sen ta bussen som gick 08.15. Och vi grejjade det, vi missade inte alls flyget. Måste nog vara det bästa planeringen i människans historia, förutom att Soph nästan fick panik. Eller, det var väl egentligen ingen av oss som trodde att vi skulle komma i tid till flyget men we did. Fan vad vi är grymma. Eller som man säger i götet: vi är spränggoa, haha. Vi träffade snubben som gjorde Pappa betalar, FÖarnas nationalsång. Lite skum snubbe men ändå. Kommer alltid garva när jag hör den, alltid. Och pirayatatueringen också. Så härlig.


Mina resbuddies var dom härligaste man kunnat tänka sig. Isa var klantiga som satan, trillade på alllt, tappade sin ring och blev kräfta. Soph var vår "mamma" som höll koll på oss. Hon stod för samvetet i vår grupp eftersom jag själv inte kan få dåligt samvete. Jag menar jag övergav italienaren som vi kom med till Juan les Pins för att dra hem med göteborgarna men what the fuck. Soph var iaf grym, Isa och jag hade varit våldtagna och inte haft några hjärnceller kvar om hon inte varit med. Ja, vi hade nog inte kommit hem alls. Vin, jordgubbar och betterthansexchokladglassen. I'm lovin it! Rosévin har dessutom blivit nya favoriten och Desperadosök, grymt gott. Om jag nån gång skulle odla ölmage hade det lungt varit  på Desperados och Leffe.

Jag går runt med ett stort leende på läpparna och självförtroendet har fått en rejäl boost. Hur kan man inte älska sig själv när man får så mycklet komplimanger av alla? Jag menar t.o.m göteborgsbratsen tyckte vi var svinsnygga. Så akta er för jag är sjukt snygg med brännan och allt, haha


Jaja, det här inlägget förstog nog inte nån annan än Soph och Isa men ändå, kanske kul att läsa.  Nu sitter jag och käkar Carambars och saknar Frankrike. Och btw, det är inte en fördom att alla fransmän går runt med baguetter, det gör dom verkligen. Hela tiden.

Igår spelade jag med bandet på Louises student, sjukt trevligt. Alla var otroligt duktiga. Måste göra lite reklam för strängnäsbandet Tripsis, ett gäng åttaklassare som är helt enormt begåvade Lyssna in dom på youtube. Dom andra som spelade var också supermusikgenier men det var kul.

Jag har börjat packa lite, det är ju D-day imorgon! France here we come so watch out, ska bli helt sjukt aproligt

Då var en skolavslutning till avklarad. Det är lite sjukt att tänka att det här är mitt sista riktiga sommarlov och att jag nästa år kommer ta studenten. Självklart ser jag fram emot att stå där med mössan men vad ska man göra sen? Det är den ständiga frågan,. vad ska man egentligen göra efter studenten, dvs. vad ska man göra med sitt liv? Jag har ett år kvar men släktingar har redan börjat fråga och bara det känns lite skrämmande. Jag är ändå lyckligt lottad, jag vet vad jag vill arbeta med och vad mina mål i livet är. Jag ska bli tolk inom EU eller FN. Frågorna är bara, hur tar man sig dit? Hur ska man utbilda sig? Dessa frågor kan jämställas med "varför existerar vi?" och "vad händer när man dör?"Alla dessa frågor är nästintill omöjliga att svara på.

Jag vet att jag vill studera utomlands, men var? Dessutom vill jag inte börja studera direkt efter det att jag tagit studenten utan jag vill resa. Då kommer nästa fråga, vart ska jag resa, hur, med vem? Framtiden är komplicerad att tänka på, frågorna blir fler och fler och svaren allt färre. Det känns som så mycket står på spel, det är hela ens framtid man pratar om när man ska välja utbildning. Bara för att man tagit studenten ska man plötsligt vara så vuxen och kunna ta egna beslut om viktiga saker som kommer påverka allt. Det är så extremt mycket saker man vill hinna med och på så kort tid. Det finns också sjukt mycket möjligheter, man kan plugga i Thailand, på Island, Grönland, you name it.

Det känns nästan som man borde börja planera nu, kolla på resor, undersöka universitet, göra upp planer. Det är så svårt.

Sitter ute och pluggar matte, men det är så sjukt svårt. När kommer man i verkliga livet använda logaritmer? Jamais, never, aldrig! Plus, minus, gånger och delat med är bra saker att kunna men utöver det behöber man egentligen inte kunna något om man inte ska bli matematiker. Matte C är en tillvalskurs men den blir viktigare och viktigare för att komma in på bra linjer. Jag vill bli tolk så varför ska jag behöva kunna matte alls? Nä, det tycker jag är onödigt.

Vår mattelärare har varit så vänlig att lägga ett matteprov imorgon, vilket är 2 dagar innan vi slutar skolan. De sista veckorna i skolan ska egentligen bara vara chil, man ska inte ens behöva öppna skolböckerna och än mindre plugga jobbiga logaritmer.

MItt fönster gnisslar btw. En sak som är bra med det är att det int egår att öppna i första taget ( man får trycka upp det) vilket gör att det skulle vara svårt att bryta sig in i mitt rum genom att bända upp fönstret. Alltid något positivt. Men jag gillar inte ritkigt tt bo på nedervåningen för jag vågar inte sova med öppet fönster (jag vet att jag är feg) och detta gör att det blir sjukt varmt på sommaren när man sover. Finns ett plus though, jag kan smita ut utan att någon märker det, har inte gjort det men ändå. I Belgien smet jag ut rätt många gånger (bara brorsan märkte det en gång) men inte här, lite konstigt.

Nu ska jag gåoch göra müsli, sen mer matte och sen ridning. Najs

Igår jobbade jag 12-21 och idag 12-16, Tänk er hur varmt det har varit ute dom har två dagarna och multiplicera det med ett par miljoner så får du det helvetet jag jobbat i hela helgen. Det var sinnessjukt härligt att gå in i frysen när jag skulle flika av (man skär bort alla flikar på kartongerna, don't ask me why).

Trots att det i princip var outhärdligt har jag tjänat cirkus 1000 kronor. DET ÄR SOFT!
Tänkte köpa skivor för pengarna, några tips?

Är det något som har en aning om vilken historiesyn den bygger på? inte jag iaf, måste veta det för min analys nämligen. det är dock en riktigt bra film, fast jag bölar alltid i den. men anyway. imorgon är det bara en lektion, sen ska vi kolla på artes och dramaeleverna när de har nån teater eller dyl. Efter det bär det av till metropolen Malmköping för att fira att Misse har fyllt år. På lördag har jag dumt nog gått med på att jobba 12-21 när jag egentligen skulle jobbat 12-16. Not good.

Håller på och skriver en filmanalys om Saving Private Ryan men det är sjukt svårt. Jag menar hur ska man kunna veta om det finns historiska fel i filmen? Vilket material filmen bygger på?

Inte lätt. Men det är en bra film though

Playlist:
Sébastien Tellier- Divine
The Doors- Light my fire
Yael Naim- New Soul
The Black Crowes- Hard to handle
The Black Crowes- She talks to angels
The Black Crowes- Sometimes salvation
Kiss- I love it loud
Jamie Lidell- Little bit of feelgood
Jamie Lidell- Multiply
Jamie Lidell- Another day
Kiss- Lick it up


Good or what?