There is a house in New Orleans, they call the rising sun

Då har man suttit ute och spelat gitarr/ sjungit med mamsen och papsen. Det var väl mest pappa som spelade men iaf.  Måste erkänna att det var sådär familjemysigt, man fick nästan lite känsla av att vara hos franzéns- dock utan att vara i närheten av samma musikaliska talang. Pappa blev lite lagom sentimental av Leaving on a jetplane, han spelade den tydligen rätt ofta när han och mamma möttes. Lite smågulligt. Mamma och pappa är rätt söta ihop faktiskt, det är härligt att dom fortfarande är kära trots att det var typ 35 år sen dom möttes. För mig kommer det väl vara skiljsmässa efter ett par år.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback